LCHF & Vetenskapen

De nyare och modernare vetenskapliga studierna talar för att LCHF (lågkolhydratkost) är en mer effektiv viktminskningsmetod för att gå ner i vikt. Du slipper vara hungrig och det är lättare att hålla den nya vikten.

Människor i dagens samhälle lever så avskilt från vår naturliga livsmiljö, för vilken vi är skapta, vilket gör att moderna studier på vad som orsakar vad kan bli rena gissningsleken. Många av de vetenskapliga studierna som genomförs, och har genomförts, inom nutritionsområdet innehåller brister som gör att slutsatserna och tolkningarna saknar värde.

RCT-studier (randomiserade, kontrollerade studier) som anses av det vetenskapliga samfundet vara den studieform som håller högst kvalitet, är anpassade för att jämföra den fysiologiska effekten mellan läkemedel och sockerpiller. Den typen av studier är inte anpassade för att studera människors livsstil. Att plocka ut en enstaka variabel i människors livsstil, att utesluta alla andra, och få fram vad just denna enstaka variabel leder till, är mycket svårt, ibland omöjligt. Trots de svårigheter och utmaningar det vetenskapliga paradigmet har när det gäller att genomföra studier och dra relevanta slutsatser, finns det värdefull vetenskap kring LCHF att belysa. Det finns många välgjorda, t o m ett fåtal RCT-studier, som tittat på effekten av LCHF och viktminskning samt förändringar i blodvärden.

 

En stor anledning till att inte fler studier på lågkolhydratkost genomförs är att de är dyra att genomföra, speciellt långtidsstudier med ett stort populationsunderlag. De som har råd att betala är oftast kapitalstarka läkemedelsbolag som inte har ett intresse av att visa att naturlig mat kan vara ett komplement eller substitut till mediciner för såväl prevention som behandling av sjukdomar.

 

mf Hälsocenters viktminskningsprogram följer den modell för lågkolhydratkost som ofta används i vetenskapliga studier. Det innebär en begränsning av kolhydratintaget till maximalt 20 g/dag under en initialperiod. Därefter avgör individuella faktorer och målsättning huruvida en successiv upptrappning av kolhydratintaget rekommenderas eller inte. Dessa riktlinjer följer de riktlinjer som finns från svenska tongivande experter inom LCHF(ff a läkare Annika Dahlqvist, läkare Andreas Eenfeldt, Sten Sture Skaldeman m fl).

 

3 framstående studier som visar på lågkolhydratkostens potential:

 

En 2-årig RCT-studie som jämförde lågfettskost, medelhavskost samt lågkolhydratkost. 322 medelålders överviktiga individer slumpades att äta enligt en av dessa modeller varav 272 fullföljde studien. Viktnedgången av lågkolhydratkost (max 20 g kolhydrater/dag under de första 2 månaderna, därefter succesiv upptrappning till max 120 g/dag) var signifikant bättre än lågfettsgruppen (1500 kcal för kvinnor, 1800 kcal för män av vilka max 30E% fett varav max 10E% mättat fett) under hela perioden. Även blodvärdena uppvisade en större förbättring av lågkolhydratkost jämfört med lågfettsgruppen. Lågkolhydratgruppen var den enda som inte begränsades i energimängd under studier, utan kunde äta den mängd mat de själva ville.

 

 

Viktnedgången följer den utveckling som brukar ses i studier, dvs att viktnedgången når sitt maximum efter ca 6 månader, därefter ökar vikten något. Det kan spekuleras i om detta beror på fysiologisk anpassning till kosthållningen, den relativt sett moderata begränsningen av kolhydrater eller om det handlar om följsamheten till kosthållningen, kanske en kombination.

 

Som diagrammen visar så hade lågkolhydratgruppen signifikant bättre blodvärden än lågfettsgruppen.

 

2. Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women, Gardner 2007

En 1-årig RCT-studie, dock med Atkins (max 20 g kolhydrater/dag under de första 2-3 månaderna, därefter successiv upptrappning till max 50 g kolhydrater/dag) som får representera LCHF, som visade på större viktminskning samt förbättrade blodvärden i Atkinsgruppen jämfört med de övriga kostmodellerna (LEARN innebär 55-60 E% kolhydrater och Ornish en extremt fettsnål diet på max 10 E% fett). 311 kvinnor slumpades till att äta enligt en av dessa modeller.

 

 

Återigen uppvisar utvecklingen på viktnedgången att den var störst i Atkinsgruppen, men att den når sitt maximum efter ca 6 månader för att därefter avta.

 

3. Long term effects of ketogenic diet in obese subjects with high cholesterol level, Dashti 2006

Ingen RCT-studie, men ändå en 1-årig uppvisning i vad ett riktigt lågt kolhydratintag (20-40 g kolhydrater/dag under hela studieperioden) kan resultera i. 66 överviktiga (> 30 i BMI) individer med höga kolesterolvärden (> 6 mmol) jämfördes med överviktiga individer med normala kolesterolvärden. Gruppen minskade i vikt med i genomsnitt 25,9 kg och blodvärdena förbättrades avsevärt. Denna studie intygar det som många har upplevt genom egna erfarenheter - att lågkolhydratkost kan markant normalisera blodfetts- och blodsockernivåer liksom få kilona att rasa.